Waterloo

 

I början av 1800-talet var Waterloo inte mycket mer än en genomfarts by, beläget vid kullerstensvägen som ledde in till Bryssel. För resande var byn mest ett lämpligt ställe för övernattning. Strax utanför Waterloo låg en av Europas största bokskog som kanske mest var känd för det ökända rövarband som höll till där.

Kyrkan i Waterloo ligger precis intill vägen till huvudstaden och har blivit utbyggd i flera omgångar för att kunna rymma staden växande invånarantal. Parkeringsplatsen som idag finns bakom kyrkan är prästens gamla köksträdgård.

Till skillnad från svenska samhällen så hittar man i Waterloo en hel drös med apotek vilket beror på att det här i Belgien inte finns något statligt monopol på läkemedel vilket vi har i Sverige.  

Waterloo har inte något riktigt centrum och inte heller något torg. Hela staden är uppbyggd med utgångspunkt från huvudleden vilket gör att det kan kännas svårt att få något grepp om staden. Den närmaste man kommer till en kärna är att gå på Chaussé de Bruxelles ett hundratal meter från kyrkan och i motsatt riktning från Bryssel.

Något som jag särskilt har reagerat på är att hela samhället är så otroligt dåligt anpassat för rullstolsburna. Eller ja, det är väl inte så att det är dåligt anpassat. Det är snarare så att det inte är anpassat överhuvudtaget. Till de allra flesta butiker finns det trappsteg. Gatorna är smala och med jämna mellanrum så står det en stolpe i vägen. Till och med tågstationen, som är en kommunal byggnad, är en katastrof. Tre höga trappsteg gör att det blir omöjligt att ta sig genom lokalen för att komma till perrongen. För att göra det så måste man ta sig runt huset och då kommer man ändå bara till ena sidan. Till den andra sidan kommer man via två trappor och där finns det visserligen två ”spår” där man ska kunna rulla något, men för det första så undrar jag om de är tillräckligt breda för att passa en rullstol. För det andra så måste man ha en mindre body builder som kan knuffa upp en då lutningen är otroligt brant. Bristen på handikappanpassning begränsar sig inte till Waterloo, jag skulle vilja påstå att hela Belgien skulle behöva ta och införskaffa ramper och hissar.

Det gäller att passa sig för trafiken när man går i stan. Det körs vårdslösare här än hemma i Sverige och när man tar taxi ska man vara extra noggrann med att ta på sig säkerhetsbälte. Till och med när man åker med skolbuss för att t.ex. besöka simhallen kan man få hissnande känslor i maggropen som får en att fnysa åt Liseberg.